Senaste inläggen

Av Ulrica - 10 mars 2010 11:25


Nedan är den mest roliga läsning som jag har gjort på mycket länge.......  


En kvinnas VECKA PÅ GYM
Om du läser detta utan att  skratta högt, är det något fel med dig. Detta är tillägnat alla som  någonsin försökt att få till en regelbunden träningsrutin...
   
"Kära dagbok.Till min födelsedag i år köpte jag en veckas personlig  träning på det lokalagymet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan  jag blev korad tillskolans främsta gymnast på gymnasiet för 43 år sedan  bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök. Jag ringde till  gymet och bokade upp mig med en personlig tränare som heter Christo, som  identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör och modell för  idrotts- och badkläder. Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att  komma igång! Klubben uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga  mina framsteg.
________________________________
Måndag:Inledde min  dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det var väl värt  det när jag kom till gymet och fann Christo väntandes på mig. Han är något  av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon och ett bländande vitt  leende. Woohoo!
Christo gav mig en rundtur och visade mig  maskinerna... Jag njöt av att titta på det skickliga sätt på vilket han  instruerade sin aerobicsklass efter min träning idag. Mycket inspirerande!  Christo var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage värkte  redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten.  Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
________________________________
Tisdag:Jag drack  en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren.Christo fick  mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i luften och sen  satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på löpbandet, men jag  klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende gjorde att det var värt  all möda. Jag mår toppen! Det är ett helt nytt liv för  mig.
_______________________________
Onsdag:Det enda sättet jag kan  borsta mina tänder på är genom att lägga tandborsten på handfatet och  flytta min mun fram och tillbaka över den. Jag tror jag har ett bråck i  båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så länge jag inte försöker styra  eller stoppa.  Christo var otålig med mig och insisterade på att mina  skrik störde andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på  morgonen och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket  irriterande. Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så  Christo satte mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna  en maskin som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Christo sa  att det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något  annat skit också.
_______________________________
Torsdag:Djävulen väntade på mig  med sina vampyrliknande tänder som exponerades då hans tunna läppar drogs  tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme  försenad - det tog så lång tid att knyta mina skor. Han tog med mig för  att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang jag och gömde mig på  toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att leda reda på mig. Då,  som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.  _________________________________
Fredag:Jag hatar den där jäveln  Christo mer än någon människa någonsin har hatatnågon annan människa i  världshistorien!!! Dumma, spinkiga, anorektiska  lillaskitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag kunde  röra sigutan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den. Christo ville  att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps! Och om du  inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en skivstång eller  något som väger mer än en smörgås! Löpbandet kastade av mig och jag  landade på nån slags kost- och hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha  varit någon mjukare, såsom dramaläraren eller körledaren?  
________________________________
Lördag:Satan lämnade ett  meddelande på min telefonsvarare och undrade med sinretsamma, gälla röst  varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans röst fick mig att vilja  slå sönder maskinen med min almanacka, men jag saknade styrkan att ens  använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva timmar i sträck och se  Väderkanalen...
________________________________
Söndag:Jag har  bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan gåoch  tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min man kommer att  välja en rolig present till mig nästa år - som en rotfyllning eller en  livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud hade velat att  jagskulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela  golvet!

Av Ulrica - 9 mars 2010 08:11


Varför är vi så himla elaka mot varandra - vi kvinnosläktet??


Finns avundsjuka överallt i vårt samhälle men jag av erfarenhet så tycker jag att vi kvinnor sårar och gör varandra mest illa av alla.


Talade med dottern igår - och följande händer.....


Dottern jobbade utomland och där fanns det som vanligt en blandning av både killar och tjejer, dottern är både öppen och social och favoriserade ingen speciell. Blev kompis med en kille som heter Paul och hans tjej Stina. Dottern förstod efter ett tag att Paul var en riktig strulpelle, men såg inget fel i att hålla relationen på en kompisnivå ändå. Lite senare blev Stina med barn och de beslutade för att flytta "hem". Jag fick träffa dem i somras då vi var på samma ställe och jag upplevde Paul som en riktigt "typ"  - men höll tyst för att inte påverka någon relation åt något håll. Ungdomarna måste upptäcka sådant själva.


I alla fall så har Paul fortsatt att skicka sms och mail till dottern på mobilen och på facebook, jag sa till dottern att avsluta detta då hon måste förstå Stina´s frustration över detta. Men som dottern svarade och vilket också är mycket sant - vi är bara kompisar och har varit hela tiden - även före Paul och Stina träffades. Men dottern har ändå i stort sett "avslutat" det hela.


Nu har Paul lämnat Stina och har sökt upp dottern för "hjälp" med boende till han hittar ett eget ställe, dottern har sagt nej och vill inte bli inblandad i denna soppa, men Stina har ringt och skickat sms till dottern och skällt ut henne och kallat dottern en massa otrevligheter för att Paul har lämnat henne. För i hennes ögon är det naturligtvis dotterns fel - att han har lämnat henne.


Är vi tjejer så blinda att vi inte lägger skulden på rätt person - Paul i detta fallet, varför blanda in en tredje person som inte har något med saken att göra alls.


Vi har en tends att ofta prata illa om varandra, bakom ryggen på varandra och framförallt så pratar vi ofta "om" varandra istället för "till" varandra.


Tror inte att det manliga släktet alltid är orsaken till att det finns så få kvinnliga chefer t.ex, tror snarare att det är det mycket starka avundjukan kvinnor emellen som är den största orsaken, för om en kvinna är tuff och har skinna på näsan räknas hon i 9 fall av 10 som en riktig "bitch".


Jag är inte oskyldig i denna process - har också gjort misstag - men önskar ändå att vi kunde gå samman - och ena oss - för då skulle vi faktiskt bli OSLAGBARA!!!!



Av Ulrica - 8 mars 2010 07:29

Hej alla glada,


lång time no see.......  ha ha


ja ja ibland blir det så, först så hade jag inget att skriva om och när jag sen fick tummen ur så vart ju sidan borta, eller bytt, tja vet inte vilket. Men visar ju bara att man varit ur skrivar tagen ett tag. Men nu är jag tbx, ett tag ialla fall. Får se hur mycket jag har att skriva av mig denna gången :)


Konstigt när man läser sina gamla inlägg - hur tankarna går, både roligt och sen kommer vissa som man bara vill ta bort, men det får man ju inte göra för det var ju vad man kände just då och ville skriva av sig - och det är väl lite det som är tanken med en blogg, att man ska skriva av sig just då och inte bära med sig i magen. Det har hjälpt mig i alla fall, samma som att jag "pratar" högt med mina konstiga tankar och "ångest" saker. Men det tror jag att jag har skrivit om förut - men vill bara påminna om detta "tricks" funkar mycket bra.


Livet rullar på - fick depression i torsdags när jag gick upp och duschade, man går in i badrummet och det första man får se är sig själv i spegeln, där står en person som ser både trött och gammal ut, vem faan är det tänker man. Sen måste man inse att det är JAG, och tja, hmmmm inte är det mycket att göra åt, man blir äldre (vill inte skriva gammal låter så oerhört negativt) fast egentligen - är det negativt eller är det så att vi inte idag vill blir ädre?? Jag försöker acceptera alla linjer och att hyn inte längre är så fast som när man va 35. Nix - ska sluta att tänka så - det ÄR ok att det sker förändringar med kroppen, och jag är faktiskt både frisk och glad :)


Och till sist - det är vår...... glöm inte att njuta denna tiden, är nästan den bästa på hela året när det börjar ljusna och det börjar spira, fåglarna kvittrar

Av Ulrica - 9 februari 2008 00:57


'inlägget hamnar under, är ju 3 minuter i tolv och innan jag är färdig så kanske klockan har slagit över (hmmmm vilka tankar man har ibland:)) men så är det väl - att ibland så flyter tankarna iväg på det mest konstiga sätt. Som varför kommer jag alltid på saker som jag glömt när jag står i duschen?? Beror det på att kroppen blir varm och man slappnar av - blundar tja inte vet jag men det är där mina "glömda" saker dyker upp. Och nej - jag lider inte av utbrändhet - ser inte jobbet som det viktigaste i världen - men inser å andra sidan att det är jätteviktigt att man trivs - för du spenderar ju faktist mer vaken tid där än hemma. Som förr kunde man kanske fundera på varför saker och ting händer - nu tror jag att jag mer accepterar att det händer - för man kan faktiskt inte göra något åt det - jo - möjligtvis om man arbetar för mycket -men då blir det ju å andra sidan en annan syn på tankarna. Och vilken syn är bäst?? Det vet jag inte heller - men som skrivet - ibland är det bara himla skönt att släppa iväg tankarna, eller inga tankar alls, som när man sitter och glor på TV, en sån där härligt skön romantisk historia där man vet slutet (för man kan gissa sig till det) alla är glada och lyckliga - egentligen alltså även om det skall hända vissa förutsägbara saker) inte då - att inte använda hjärnan alls utan bara låta filmen jobba för sig själv - japp - det är njutning. En av dem alltså - njutningar  - som finns. Som skrattet - fy farao vad det är befriande - att både höra det och göra det - DET är inte många saker som kan tillfredställa de båda sinnena "skratt".


Nix - nu har det gått 7 minuter och det står faktist 9 februari nu - fast det står också 00.57 så jag det ska bli spännade......


må gott alla

Av Ulrica - 25 januari 2008 15:42


blir det ju alltid, om någon undrar så är lösningen på föregående inlägg inte vare sig bättre eller sämre, men lägger det åt sidan just nu, för inte hjälper det att "gnälla".


fick sms från dottern som befinner sig i Thailand, shoppat i 7 timmar..... 

7 TIMMAR, vem farao orkar shoppa så länge, ja inte jag inte i alla fall, men svarade tbx att nu måtte till och med HON vara nöjd. Dottern har alltid tyckt att jag vart en "konstig" mamma som aldrig velat åka in och "shoppa" på lördagar, för det gör ju alla andra mammor. För det första, jag gillar inte att shoppa överhuvud taget, gå och titta på kläder och saker som inte intresserar mig för fem öre, sen kostar det en massa pengar, och pengar är nåt jag inte haft så mycket - så det KAN vara en anledning till mitt ointresse, men rätt och slätt, jag avskyr att gå där och titta och slösa bort tid när det finns så mycket annat roligt att göra, eller inte göra för den delen. Sedan - hur mycket kan man köpa och använda??? Har fått mycket fina kläder från "vänninor" som shoppar och de är allt från använda en gång till inte alls.......  nu vet jag att många tycker jag är knäpp och har åsikter, knäpp - det köper jag - men åsikter, har jag, fast som förut så vet jag att alla har olika intressen och tur är väl det. Dottern däremot älskar att shoppa - även om hon fönstershoppar mycket, intresset har väl som jag skrivit förut, hoppat över en generation då min mor är mycket intresserad av både shoppa och leta billiga butiker. Hon har alltid haft en förmåga att hitta "billiga" saker och sedan köpa det till mig, billigt ja  -men hur billigt är det om det bara hänger i garderoben och inte blir använt, spelar ju ingen roll om det så bara kostade 25 kronor, det är 25 kronor som bara hänger  där och ser dumt ut. Men framför allt så har vi VÄLDIGT olika smak. Och det är väl så med alla döttrar och mödrar, även om dottern ochjag har någorlunda lika smak :).


Nix - nu ska jag snart lämna - efter en hemskt hektisk vecka, men oj vad kul, älskar det här jobbet, hittat hem.


Ha en härlig helg alla!!!!!!



Av Ulrica - 25 november 2007 17:40

så har jag helt plötsligt fått skrivkramp - som det så fint heter. Kan inte hitta på nåt kul att skriva om och ska det va nåt att skriva får det ju ändå finnas någon sorts röd tråd genom texten - eller  - kanske inte, men samtidigt blir det nog lite rörigt att läsa - men å andra sidan - det jag skrivit tidigare är ju inte så lätt läst det heller när man läser så här i efterhand :)


Sen har jag oxå gjort något som brukar höra till ovanligheten - jag har faktiskt strukit mina julgardiner idag - mmmm  idag faktiskt - och det är en hel vecka kvar innan de skall sättas upp - för jag har bara en uppsättning julgardiner. Ibland önskar jag att jag var som min mamma - att man har en uppsättning till advent och en till själva julen. Jag önskar också ibland att jag hade den energi och vilja att hålla på och pyssla som min mamma gjorde. Och varför jag nu skriver "gjorde" är för att mina föräldrar tillbringat de sista 4 jularna i sitt hus i Spanien, himla skönt och bra tycker jag, blir avkoppling både för dem och mig:). Jo tbx till det där med att man skulle vilja vara så där lite mer pysslig. Jag vet inte varför jag har tummen mitt i handen var gäller att dekorera och småpyssla hemma. Men å andra sidan är jag en jäkel på att spika :). Tror att det där med husligheten har hoppat över en generation för min dotter är jätteduktig på att både sy och baka, och tycker det är roligt också. Härligt tycker jag - så det inte helt försvinner. Har en "kompis" som älskar det här med att baka, pyssla, sylta och safta - och som hon säger - hon berättar aldrig om detta för hon får så många tråkiga pikar om att hon är som en hemmafru. Och vad sjutton är det för fel på att vara hemmafru och tycka det är kul??  Alla människor är olika och här är vi så lyckligt lottade att vi faktiskt kan få göra både ock. De som vill jobba får göra det och de som vill vara hemma får det - även om jag vet att det finns personer som alltid har en åsikt om båda valen. Nix - stå upp och gör det du tycker är kul.


Må gott alla......

Av Ulrica - 23 november 2007 00:18

skulle man kanske göra saker som man inte gör just nu - idag, men å andra sidan så skulle man inte göra saker man gör idag som när man var 20. Vill man vara 20 igen - tja inte jag ialla fall.


Varför denna frågeställning kom upp i tankarna var att när jag var ute på lunchen för att fixa mat så gick jag bakom en "tjej", snygga stövletter och en kort - jag menar kort kjol med såna där populära tights till. En halvlång "slimmad" typ jacka. Oj tänkte jag - så himla snyggt - önskar man vore yngre så man kunde klä sig så där. Min stora skräck nämligen idag är att klä mig för ungdomligt så man räknas som en sån där patetisk "dam" - som inte vill inse att man fyllt 40. För även om jag är smal och har figur så blir det ändå fel att klä på sig kläder som inte passar för en ålder. Det är som sonen säger till mig ibland när man går med en sån där soltopp hemma på kvällen - mamma - vet du hur osexigt det är med en sån topp??  Och jag ställer mig helt frågande - men om man sen då tittar sig i spegeln så får man ju faktiskt bara nicka och hålla med. Sen skulle jag inte gå ut med en sådan topp - men man kan väl åtminstone få gå omkring hemma utan att man får klagomål


Tbx till "den framför varande personen" på lunchen - jag kom ikapp henne eftersom hon inte kunde gå så fort i dessa stövletter - och ni skulle sett min haka när jag får se hennes ansikte. Jag ljuger inte om DAMEN va - ja ialla fall närmare 70. Brrrrr  va hemskt - men hon va säkert lika glad ändå.


För säga vad man vill - den där jäkla gravitationskraften har satt in alla sina klutar nu - allt dras ju neråt. Till och med skinnet på knäna. Så säger nån - men träna då - men va sjutton - man kan ju inte träna skinnet att ramla upp igen. Och träna innebär att man får muskler - som gör att man ser fräsch ut iochförsig - men det blir ändå att de förvinas - så småningom och då blir man ju bara ännu mer "hängig". Ja - den som kan lösa detta världsproblem kommer garanterat att bli rik. Nä - har accepterat - med motvilja iochförsig men ändå - att man kommit hit - mitt i livet - och får göra det bästa av situationen. Jag är ju ialla fall frisk.


Må gott alla och som sagt  - jag skriver utan att läsa vad jag skriver - så ha förståelse




Av Ulrica - 21 november 2007 13:59

Hoppas Ni nu läste rätt - teorin om lånsynthet inte långsinthet :)


Har ju - och faktiskt sedan några år tbx - blivit långsynt - denna upplevelse infaller ju naturligtvis senare eller tidigare hos olika personer  - men mina första antydningar uppkom vid 37 års ålder. Noterade att jag fick lite svårare att fixera texten när jag läste morgontidningen. Efter ett par månader gick jag till optikern - då jag trodde att det var fel på mina glasögon - då jag varit närsynt med brytningfel i nästan 30 år. Men icke sa nicke - han meddelade drasktiskt att jag började bli gammal ??????  Gammal - vem - JAG??  Inte då - men ok - lite äldre än förr kunde jag ju hålla med om men inte sjutton hade jag blivit gammal bara så där.


Men tydligen inom optiker världen så betecknas men som gammal när LÅNGSYNTETEN infaller - bara som info till Er som inte uppnått dit ännu.


Visst är det inte kul - men spelar det roll. Grunnade ett tag och nu  - ett flertal år senare så ser jag det bara som positivt. För långyntheten innebär faktiskt positiva saker.  För långsynthet innebär faktiskt att man ser sämre på närme håll och det har inneburit två fördelar för mig. Först att att jag inte längre behöver min glasögon på heltid - för när de två polerna, närsynthet och långsynthet möte så blir ju faktiskt synen BRA!! -och sedan har jag skaffat linser - och då behöver jag bara EN lins - för jag ser lång med det ena ögat med lins och nära med det andra ögat UTAn lins - himla käckt kroppen fungerar eller hur:))


Sen är det ju den största fördelen - som jag glömde räkna med ovan -


det är när man ställer sig framför spegeln på morgonen - så är man ju faktiskt lika "linjefri" (finare ord för rynkfri) och vacker som förr - eftersom du ser sämre på nära håll så ser man ju inte alla dessa fel lika tydligt längre - så egentligen är det ju huvudet som försöker göra oss lyckligare  - nu när denna långsynthet infaller - tänk va bra. Att utan en enda ansträngning med knivar el operation kan vi fortfarande va lika glada som förr. :)


Så gör som jag - se saker från den positiva sidan


En annan dag ska jag skriva om gravitations krafternas negativa sida för vår kropp - men det är en annan story


Må gott alla!!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards